I Kårehamn fanns det i vilket fall skön sand på stranden att springa och leka i, men lite mycket tång vid vattenbrynet. Spelar ingen roll när man får bada hur mycket man vill tyckte Otto även fast han envist vägrade doppa sig helt.
En dag tog vi en promenad till husvagnsinfernot och stranden i Köpingsvik för att bada lite extra efter lunchtuppluren. Då fick vovvarna vara med också. Ottos rädsla för de ibland påflugna vovvarna har nu vänt till övermod.. på gott och ont.
Efter bonusbad återstod bara att gå hem och mysa mot kvällen, och pappa kunde jämföra sin brända axel med Axel som hade varit smart nog att konsekvent hålla sig i skuggan.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar